friends?!

jag sitter hemma nu i min ensamhet och har just läst lite bloggar.
jag blir rent av chockad, jag fattar verkligen ingenting. hur folk tänker när dom skriver och gör saker, vad dom tror kommer bli bättre?
jag blir bara besviken. de känns aldrig som att jag skulle kunna hänga ut någon personligt, utan att skriva så att läsarna ser de från 2 olika perspektiv. men klart att dom vill att man ska tycka synd om den. de e ju inte helt ovanligt kanske.
men en sak jag trodde var iallafall att vi hade kommit från allt onödigt, töntigt. men tydligen blir en småsak megastor när man inte gör rätt själv. för de va faktiskt inte rätt. och innerst inne vet ni de, de vet jag att ni vet.
de känns bara som att de aldrig kommer att ta slut. för mig känns de verkligen så nu. och de tycker jag är jättetråkigt och jobbigt, för de har ju ändå funnits så mycket bra. men jag antar att man blir olika med åren? eller med dagar kanske, va vet jag.
jag vet bara att dehär är inget jag tänker lägga min energi på, för jag har faktiskt bättre saker för mig, faktiskt ;) och de skulle bara kännas fel av mig att bry mig ändå, för jag tycker inte att jag har gjort fel och de står jag för!
iallafall, så känns de ju som att de händer något nytt hela tiden. ibland är de ni, ibland jag, men de enda jag vet nu, är att jag inte vill dehär.
jagmenar, tänk efter. va handlar skiten om? antagligt sååå mycket att de är värt att de ska bli som de blir nu. jag trodde jag kände er på ett annat sätt, men såklart har jag fel.
men, just so u know, de är ni som har valt nu. så säg inte sen att de var jag, och be mig inte att be om ursäkt. för ni vet nu att, ni valde detta, eftersom att vi redan är 'kompisar' för er.


hejsålänge! :D